Scanned Document OCR

{
  "pages": [
    {
      "text": "Mot. 1975:36 17\n\nNr 36\n\nav fru Berglund m. fl.\nom slopande av förbudet mot användning av kvinnlig arbetskraft i\n\nunderjordsarbete.\n\nI 34 § arbetarskyddslagen (1949:1) stadgas följande:\nKvinna ma icke användas til arbete under jord i gruva eller stenbrott.\n\nVad i första stycket stadgas avser icke arbetstagare i överordnad ställning,\n\nsom ej utför kroppsarbete.\nArbetarskyddsstyrelsen äger medgiva, att kvinna utan hinder av bestäm-\nmelsen i första stycket må användas till arbete under jord.\n\nMöjligheten till dispens (34 § tredje stycket) från förbudet för kvinnligt\nunderjordsarbete i gruvor och stenbrott infördes först genom lagändring\nden | juli 1962 och avsåg då enbart sjukvårdsarbete, annat socialt arbete\neller tillfälligt arbete som inte var att betrakta som kroppsarbete. Sin nu-\nvarande lydelse fick paragrafen den I juli 1968, då arbetarskyddsstyrelsen\ngavs en generell möjlighet att ge dispens för underjordsarbete, som kunde\nanses lämpligt för kvinnor. På orter där gruvindustrin är dominerande bi-\ndrager ovanstående lagparagraf till att arbetsmarknaden även i framtiden\nuppdelas i traditionellt manliga och kvinnliga yrken och arbetsuppgifter.\nDen är ett hinder för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor på ar-\nbetsmarknaden. Principen om allas rätt till arbete bör gälla även arbete under\njord. I bedömningen om lämplighet för visst arbete är det den enskilde\nindividens förutsättningar som skall vara avgörande ej kön.\n\nMed en utökad företagshälsovård undanröjes riskerna att personer hamnar\npå arbetsplatser där arbetskraven är större än individens arbetskapacitet.\n\nGenom att i större utsträckning använda ”tekniken” till att anpassa ar-\nbetsplatserna efter individerna, elimineras många arbetsmiljöproblem både\növer och under jord. Det måste vara en självklar målsättning att arbetsmiljön\ni gruvorna liksom på andra arbetsplatser från arbetarskyddssynpunkt skall\nvara tillfredsställande, oberoende av om det är män eller kvinnor som arbetar\ndär. Arbetsmiljöer som anses olämpliga för kvinnor kan inte heller anses\nlämpliga för män.\n\nDispensförfarande är otiilfredsstillande. Det ger inte rättvisa möjligheter\natt söka arbete efter fallenhet och förmåga. Även om arbetarskyddsstyrelsen\nhar generella möjligheter att ge dispens, är det enklare för arbetsgivaren\natt anställa en man och komma ifrån dispensförfarandet. Beviljade dispenser\ngäller oftast arbeten som bedömes som mindre kvalificerade och som därför\nockså är lågavlönade, 1. ex. städning.\n\nDet är angeläget att kvinnorna på orter med en dominerande gruvindustri",
      "status": "ok",
      "word_count": 363,
      "page_number": 1,
      "mean_confidence": 92.9
    }
  ],
  "engine": "tesseract 5.3.0",
  "complete": false,
  "languages": [
    "swe",
    "eng"
  ],
  "last_page": 1,
  "first_page": 1,
  "word_count": 363,
  "total_pages": 2,
  "output_files": [],
  "pages_failed": 0,
  "mean_confidence": 92.9,
  "next_first_page": 2,
  "pages_processed": 1,
  "low_confidence_pages": [],
  "stopped_early_reason": null,
  "searchable_pdf_omitted_reason": null
}